fredag 2 mars 2012

Träningsrapport, fredagen 2 mars

Återigen ute på Bosön, återigen vårlikt i luften...

Idag hade jag förmånen att bli skjutsad av familjen Lindqvist, så jag var i riktigt god tid, t.o.m. före de flesta av spelarna. Jag stötte på Martin Fribrock, och han berättade att han ska spela med oss fram till Cypernlägret (vad som händer efter är oklart). Han sällskapade med ”Danmarkskollegan” Mikael Rynell, och ställde upp på en kortare fotosession. Under tiden jag samtalade med Bajenspelarna, tränade (nästan) hela Sveriges Flickor- 96 under överseende av Monika Domanski Lyfors…

Uppvärmningen bestod av gemensam joggning i grupp, för att sedan följas av uppmjuknings- och spänstövningar; återigen var småstegarna framlagda, allt för att förbättra spelarnas explosivitet och kvickhet. De avslutade med rusher; lugna i början, och mer intensiva mot slutet. Sedan var det dags för…

… Bollövning 1: Spelarna var uppställda i fyra led, där varje led bestod av tre stationer. Visualisera!! Spelare ett inledde övningen med att utföra en enmeterspassningrakt fram till spelare två. Spelare två passade tillbaka till spelare ett, som i sin tur passade en femmeterspassning snett framåt till spelare tre. Spelare tre tog emot passen och ”väggade” med spelare fyra för att sedan driva den framåt till området där ledet var uppställt. Cirkeln var sluten. Spelarna bytte kontinuerligt positioner, så att spelare ett intog spelare tvås positio, d.v.s. alla fick känna på varje station. Förändring: Övningen ändrade lite karaktär när spelare två i inledningsfasen, istället för att passa tillbaka till spelare ett, vände med bollen och passade direkt till spelare tre. Sammantaget var det en bra övning med högt tempo, spelarna var i ständig rörelse, och fick träna på att spela med en touch samt driva bollen. ”Challenge yourself”, sa Gregg vid ett tillfälle, då han ansåg att tempot var för lågt.

Bollövning 2: Åtta spelare mot sju. Tre lag, fria touch till en början. Spelarna tränade possessionspel på en ganska liten yta utan några målställningar inblandade. Den trånga ytan innebar att spelarna var tvungna att ligga före i både tanke och handling. En spelare, Castro, var hela tiden med i det bollförande laget, så därför var bollförarna hela tiden i numerärt överläge. Det röda laget: BB, Schlebrügge, Theorin, Max, Laxen, Fribrock och Lincan. Det blåa laget: Fredrik, Dahl, Rynell, Figge, Lallet, Baggio och Simon. Det gröna laget: Robin, Mackan, José, Luca, Victor, Schuler och Bojan. Till en början var det fria touch, men som efter pausen minskades ner till maximalt två. Det blåa laget hade ett par fina kombinationer, men överlag var det svårt för spelarna att få ihop något längre lyckosamt passningsspel. Tempot och intensiteten var emellertid hög… Det är bra att spelarna får träna på att spela sig ur svåra och trängda lägen. Detta kommer att ge resultat framöver!!

Målvakterna tränade på egen hand under bollövning ett och två. De inledde med att skjuta låga markskott från sidan, för att sedan testa målvakternas reaktionsförmåga; målvakten skulle vara vänd med ryggen mot plan, och sedan vända sig om precis innan skottet avlossades (en gång sköt Hopf och Rami samtidigt mot den stackars Kevin). Slutligen bestämde Rami att de skulle träna på inlägg, och sedan rädda skott rakt framifrån.

Bollövning 3: Tvåmålsspel elva mot elva på en förkortad plan, ”vi har match imorgon, och vill inte löpa för mycket”, som Roger sa. Gula laget: Kevin- Fredrik, Robin, Mackan, Fribrock (han inledde som vänsterback, flyttades sedan upp som vänsterytter när Figge kom in på vänsterbacksplatsen)- Laxen, Bojan- Lincan, Luca, Victor- Schuler. Det gröna laget: Hopf- BB, Theorin, Schlebrügge, Max- Dahl, Baggio- Lallet, Castro, Rynell- Simon (fick agera anfallare). Det var ganska jämnt spelmässigt och jag tycker att Fribrock såg bra ut, både som vänsterback och –mittfältare. Han har dessutom en mycket bra inläggsfot (vänster). Två synpunkter hade el americano: 1. Gregg var lite missnöjd hur det försvarande laget agerade när motståndarna hade inkast, Gregg ville att det försvarande laget skulle göra det svårare för det anfallande laget att spela sig ur situationen. Det försvarande laget skulle söka krympa ytorna för att underlätta återerövringen av bollen. Jag tycker även att det vore bra om vi gick igenom Hammarbys agerande vid eget inkast långt ner på egen planhalva. Det känns som det är livsfarligt varje gång det händer. Nåja… 2. En annan synpunkt Gregg hade, var att mittbackarna oftare skulle våga ta ett snabbt ryck och driva bollen förbi en av spelarna som pressade (inga snurrfinter, utan driva). Detta istället för att vara bekväm och ”fega”, d.v.s. passa bollen vidare till en annan, ofta sämre placerad, back, och lägga över ansvaret till honom. ”You must have the confidence to do that”, sa Gregg, samtidigt som han visade hur det skulle gå till. Således, två viktiga detaljer, som är värda att tänka på när det blir matchspel.

Bollövning 4: De tränade på hörnor och frisparkar. Dahl tog hand om hörnorna i det gula laget, medan Fribrock och Luca delade på ansvaret i det gröna laget. Att Dahl har en bra inläggsfot vet vi, samtidigt som jag imponerades av Fribrocks dito… Greggs uppmaning här var ”attack the ball, be more aggressive”. Helt rätt, med tanke på de fina inläggsfötterna vi har i laget; dags att börja leverera på fasta situationer, Hammarby!!

Frånvarande: Monday, Sinan (knäet, inget allvarligt), Moussan (sjuk) och José (vilade tvåmål).

Övrigt 1: Jag fick mig en mycket lång pratstund med Rami, bl.a. hans syn på Hammarby anno 2012 jämfört med 2011, sin karriär och spelare som kommit och gått i hans karriär. Det var ett mycket intressant och givande samtal, det berättades lite om Zlatan och Ljungberg, som den numera pensionerade målvakten bjöd på. Kanske inför det blivande boksläppet ”Jag är Rami”… Vi kom även in på tanken kring hans roll i föreningen. Det var tydligt att planen inte är helt färdigutarbetad, utan tanken är väl att Gregg ska hinna landa i sin roll som boss innan Ramis exakta arbetsuppgifter bestäms. En vecka framöver kommer han hur som helst vara målvaktstränare i Milles frånvaro.

Övrigt 2: Martin Fribrocks provspel: Som vi alla vet, behöver vi en a-n-f-a-l-l-a-r-e till i truppen. Av denna anledning kan det kännas konstigt att låta en mittfältare provspela. Jag vet inte tanken bakom GGs agerande, samtidigt som vi alla vet att Fribrock är en bra spelare (förflutet i Askeröd, Helsingborg, Halmstad och Esbjerg). Till Fribrocks pluskonto kommer att han även är van att spela vänsterback, även om vänsterytter är hans normala position. ”Dagens ytterbackar får ju ofta ansvar för hela korridoren, vilket passar mig”. Vi har ju två alternativ på vänsterbacksplatsen redan, samtidigt som jag känner att det kan vara värt att prova Fribrock, om han nu faller Gregg i smaken, på den platsen. En annan tanke med en eventuell värvning av honom: Han kommer ju från ett längre provspel i Assyriska, men ”han var en mycket bra spelare, men vi hade inte råd med honom”. Det jag nu undrar är ur vilka fickor GG kommer gräva fram de nödvändiga stålarna… Om en värvning nu skulle bli aktuell…

Övrigt 3: Som framkommit tidigare, kommer en mer ordinarie startelva få spela större delen av matchen. Slutexperimenterat, alltså! Känns som om det är på tiden. Jag vill emellertid poängtera att jag har full förståelse för hur Gregg har valt att lägga upp det hela, att ge samtliga spelare chansen. Dock, den andra halvleken mot Assyriska var en påminnelse om att det var dags att mönstra en mer ordinarie elva, och låta den spela åtminstone 60-65 minuter. Skillnaden mellan den första och den andra halvleken var på tok för stor (jag vet, vi hade provspelare och juniorer i den andra). En annan aspekt i det hela är givetvis att Hammarby spelar tre matcher (Assyriska, BP och Degerfors) på en vecka, och det går inte, både ur skade- och återhämtningshänseende, låta ett fåtal spelare spela nästan full tid i samtliga tre matcher. Blir intressant att se hur han matchar laget mot Degerfors på onsdag… Kanske läge att endast byta ut fyra, fem spelare jämfört med matchen mot BP?!

Övrigt 4: Tack för skjutsen, Stefan Schumacher, vars son, Niclas Lindqvist, för övrigt gjorde ett piggt intryck på träningen. Intressant att se på vilken position han kommer att prövas imorgon…








1 kommentar:

  1. Härligt att man ÄNTLIGEN tar tag i det lilla och banala sorgebarnet inkast som vi har plågats med i minst fem år. Jag hoppas att det är slut på kontringar i arslet när vi har eget inkast nu...

    SvaraRadera