Idag är det söndagen den 17 mars

Idag är det dagen D, dock inte den 6 juni 1944, utan den 17 mars 2013. Söndagen den 17 mars; skillnaden mellan himmel och helvete, kanske.

Utan att jinxa allt för mycket så har vi, förutom själva vinsterna, möjlighet till tre unika prestationer; bandyn kan vinna guld, hockeyn kan gå upp i division 1 och handbollen kan bli klar för slutspel. Jag borde kanske lägga till en fjärde aspekt i raden av uppräknanden; handbollen kan idag nå 1 500 000 insamlade kronor på en månad. Om vi lägger i sammanlagt cirka 350 000 kronor i hinkarna, kan elitlicensen säkras. Ponera att det är cirka 25 000- 30 000 grönvita som kommer att gå på bandyn samt ytterligare 15 000 som rör sig i områdena där hinkarna finns, räcker det med ett bidrag på endast knappt tio kronor per gubbe. Rinligtvis bör insamlingen rendera i mer pengar än så, kanske tillräckligt för att värva Lucas Karlsson och Kim Andersson ;)

Klockan ringde 6.02, för att jag i god tid skulle kunna kombinera nytta med nöje; i detta fall plugg med lunch och bandyfinal. Pluggandet bestod av en studie av de östasiatiska religionerna (ingår i en fortbildning som lärare), där bland annat deras syn på karma tas upp. Karmaläran innebär i korthet att alla vi bajare där ute har begått idel goda handlingar i våra tidigare liv, och att vi i och med detta, återfötts till den högsta mänskliga existensen, som supportrar till det vackraste laget.  Efter detta liv kan vi med andra ord, uppgå i den högsta gudomliga existensen. Flum, flum, jag vet, men föreliggande morgon har det faktiskt varit svårt att helt koncentrera sig på religionerna öster om Indus...

Klockan 12 (redan, höll jag på att skriva, men säkerligen har många vid denna tidpunkt fått handens fingrar fulla med öl), samlas jag med gänget på O´Leary´s för lite lunch och förberedelser. Däribland en liten pojke, dock inte min egen, som för första gången kommer att beträda en Hammarbyfinal. För denna pojke, kan denna händelse, bli den största hittills, och därmed lägga grund för en evig trohet till det grönvita laget. Om vi vinner, kommer hans gunst garanterat att vara säkrat för livet. Hur som helst, efter mat, öl och diskussioner, bär det av mot Friends i de grönvita pendeltågen. Jag ser fram emot att besöka arenan, främst av den enkla anledningen att vi får beträda den före våra antagonister i Solna (som ni märker, räknar jag inte in damernas final). Därtill, att minst 40 000 människor samlas för att se bandy, är en häftig upplevelse i sig. Att 30 000 av dem kommer att vara bajare, gör ju inte direkt saken sämre...

Efter matchen är förhoppningen att jag ska kunna stötta handbollslaget i jakten på slutspelsplats. Min närvaro i denna match, är avhängigt sambons och den äldste sonens goda vilja.


Låt oss skapa en härlig Bajendag, där vi gröna paraderar längs gatorna, fulla av självförtroende (öl?) sjungandes våra hundratals sånger (ja, de är faktiskt så många om man räknar 30 år tillbaka i tiden)!

Låt denna 17 mars 2013, bli en dag att minnas i bajenhistorien!