Good bye, Gregg!

Efter ett och ett halvt år får Gregg Berhalter tacka för sig. Fem segrar på 15 matcher var inte nog, och som vi alla vet är fotboll en resultatinriktad verksamhet. Det finns med andra ord ingen orsak att tro att ledningen inte fattade beslutet på rent sportsliga grunder. De rykten som florerat att några spelare samt ledare inte gillat Greggs arbetssätt, kan också ha påverkat beslutet. För ungefär en månad sedan började ryktena om Greggs "vara eller icke-vara" ta fart, och jag misstänker att Hammarbys ledning under ungefär samma tidsrymd, i hemlighet, jobbat med alternativa namn, om inte Gregg skulle lyckas vända på steken med några segrar.

Att marginalerna är små i fotboll, är allmänt känt för oss som älskar sporten. Om Lallets stolpskott hade gått in eller om Sundin haft kyla att sätta det öppna läge han fick i slutskedet, skulle tränaren ha fått stanna. I alla fall till nästa förlust. Jag håller inte med om dem som säger att vi har haft svårt att skapa lägen, det är bara att kolla igenom matcherna återigen, så står det ganska klart att våra forwards har visat en ruskig ineffektivitet. Jag tänker framför allt på matcherna mot Örebro, Landskrona, Sundsvall, Varberg, Värnamo, Örgryte, Brage och Degerfors. Dessa matcher renderade i enbart nio mål, men skulle med normal utdelning ha varit minst 20. Enbart matcherna mot BOIS och ÖSK, borde ha renderat i åtta, nio mål. Minst. Avslutningarna har inte hållit den nivå som man kan kräva av ett lag som år 2014 har som mål att vara allsvenskt.

Nåväl, nu är läget som det är, och att det ofta är tränaren som får bära hundhuvudet är inget okänt inom sportens värld. Frågan är om det alltid är rätt. Om beslutet är noga övervägt, och man har en tydlig bild av vilken ersättare man vill/kan få in, är det svårt att ifrågasätta det. Jag både tror och hoppas att Hammarby har det nu när Thomas Dennerby har rekryterats.

Vad har då Gregg bidragit med under sina 18 månader vid rodret?
En hel del, enligt mig. Minnet är kort hos många. Jag menar, vem minns inte gallerskakningarna under hösten 2011, där en uppretad supporter spydde galla över Roger Franzén, "spelarna kan ju inte ens klara av att göra en nedjoggning tillsammans. Det är dagisnivå på disciplinen!"Många med mig minns "lallandet" på träningarna, den bristande arbetsinsatsen under matcherna och de urusla resultaten, vilka höll på att föra oss ner i avgrunden (division 1 norra, heter serien visst). Det pratades om en "latte- och TV-spelskultur" hos spelarna. Vår käre Linus Hallenius förklarade till och med sin tanke bakom "chippen" i mål i segermatchen mot Landskrona med att "jag brukar köra den avslutningen på FIFA 2010".

Under det första året byggde Gregg upp laget; både konditionsmässigt och disciplinärt. Spelarna fick lära sig vad hårt arbete innebar, och att alla var tvungna att jobba tillsammans för att uppnå resultat. Organisationen förbättrades och träningsupplägget blev mer professionellt. Jag minns en kommentar från en spelare då jag frågade om hur upplägget 2012 var jämfört med det från 2010 och 2011: "Klart bättre nu, mycket mer seriöst. Det är skillnad på amerikansk och svensk professionalism". Jag antar att spelaren i fråga hänvisade till Greggs mycket noggranna förberedelser inför både match och träning. Det som sagts om Gregg är att han använt den största delen av sin vakna tid åt Hammarby. Därtill, i alla fall under inledningen av säsongen 2012, spelades in mycket fin fotboll från de grönvitas sida, som resulterade i 16 poäng på sex matcher. Sedan så kom då smällkaramellerna; 0-2 mot AFF och 1-4 mot Landskrona, vilket, enligt mig, fick den ödesdigra konsekvensen att Gregg blev lite för feg i sin coaching. Detta gjorde spelarna lite osäkra på hur de skulle agera. Gregg har även lyckats styra upp hönsgården till försvar, vilket resulterat i att vi endast släppt in tio mål på femton matcher. Problemet är ju att vi endast mäktat med tolv... Dessvärre har inte Gregg lyckats utveckla det offensiva spelet tillräckligt, och hans hattande med spelsystemet har inte fallit i god jord, vare sig hos spelare eller supporters. Han borde klart tidigare ha bestämt sig för vilket spelsystem han skulle spela efter samt vilka spelare som skulle vara på vilka positioner. Det måste han ta med sig till sitt nästa tränarjobb.

Att våra yngre spelare inte fått den speltid, som många önskat, har nog varit en del i ledningens beslut att entlediga el americano. Det är viktigt att vi har en väl fungerande ungdomsverksamhet, och då är det också av vikt att de yngre, när de väl är redo, får chansen. Jag kan hålla med om att våra yngre förmågor, i synnerhet Lincan och Tranberg, i större utsträckning borde ha fått chansen. Även om Lincan har stenhård konkurrens på sin position, borde han ha fått mer än de tio minuter han fick i bortamatchen mot Brage. Niks hittills relativt svaga säsong, borde ha berett plats för Tranberg, som är en oskolad, men spelskickligt central mittfältare med ett tungt skott.

Slutligen, på det personliga planet känns det lite tråkigt att Gregg slutar, eftersom hans tjänstgöring inleddes samma dag, som jag på min första pappalediga dag besökte träningen på ett mycket ogästvänligt (minusgrader och blåst) Torvalla IP. Gregg har alltid varit mycket artig, trevlig och korrekt mot mig, och han har alltid haft tid att prata både med mig och Max före och efter träningarna. Det har varit mycket uppskattat från min sida. Men, Hammarbyare som jag är, vill jag föreningens bästa, och jag kan inte påstå att jag är nöjd med 21 poäng på 15 matcher. Hos vem ansvaret för detta ligger, låter jag än så länge vara osagt...


Hur som helst, en (amerikansk) era är över. Nu är det dags att träda in i en ny. Tack, Gregg, för din tid hos oss, och lycka till framöver!