Allsvenskan här kommer Bajen: Kennedy pushar laget!

Varmt, varmt och varmt! Jag kom till träningen kl. 10.30 med min yngste son Max, för att mötas av ett "träningen är framflyttad till 14.00, eftersom gårdagens träning var så tuff". Lite irriterad lämnade jag anläggningen för att istället bege mig till Sickla strand för lite bad. Det var även tre andra grabbar som befann sig där, och de fick också vänta in laget i en sisådär tre och en halvtimme. För väntade, det var något som de gjorde; efter eftermiddagsträningen kom Gregg fram till de tre tappra som stannat kvar på Årsta och frågade dem om "it was worth waiting for?". Jag hörde inte vad de avgav för svar, men de hade i alla fall tur med vädret... Dagens hjältar!

Hård kamp mellan de förlorande lagen!

Nåväl, idag var träningen något kortare än vanligt, runt en timme höll de väl på. Merparten av träningen bestod av sex-mot-sex-spel, där tre lag tävlade mot varandra. Tempot var väl okej, och lagen lyckades vid ett antal tillfällen kombinera sig fram på Årstas numera fina matta. Det blåa laget med Rynell, Theorin, Sundin, Adelstam, Tranberg och CC gick segrande ur turneringen. Jag tycker att Theorin gjorde en ganska bra insats under dagens träning, och det är viktigt att karln återfår sitt något sargade självförtroende efter att ha blivit utbytt efter en halvtimmes spel mot Sundsvall. Även Besara såg mer företagsam ut, jämfört med de träningar och matcher jag hittills har sett honom spela. Det är viktigt att Besara, i Baggios eventuella frånvaro, kliver fram och visar sin klass.

Kennedy stod för en okej insats, han missade ett par nedtagningar och dribblingar, och det märks att de sex veckornas skadeuppehåll har haft en hämmande påverkan på formen. Det känns lite som om mr. K. får börja om från ruta ett, trots att han har en hård försäsong bakom sig. Rent skademässigt tror jag att han är redo att spela på måndag, men om man ser till formen, efter endast tre hela träningar, så känns det mer tveksamt. Man ska inte underskatta kvalitén på Superettan; det är något vi borde ha lärt oss vid detta laget. Motståndarna är bättre än vad vi tror, och att kräva att Kennedy ska gå in och dominera är rent ut sagt naivt. Rent moraliskt finns det en poäng att låta honom starta på måndag, eftersom det förmodligen skulle få de övriga i laget att höja sig ett snäpp. Samtidigt finns det en fara med detta; om spelarna lutar sig för mycket mot en icke- formstark Kennedy, kan den positiva effekten av hans närvaro vändas till något negativt. Hur som helst, jag är kluven till hans eventuella medverkan; att låta honom spela sig i form är ju ett beprövat trick bland tränare i världen. Det gäller bara att han håller.

Av dagens träning var det omöjligt att sia något om en eventuell startelva, men det jag funderar kring är hur Gregg väljer att formera sitt lag nu när Baggio eventuellt inte är tillgänglig på måndag. Blir det samma system som senast med två anfallare, eller väljer Gregg att spela med endast en? I en 4-4-uppställning, skulle det kunna bli antingen Nik och Tranberg i mitten eller Nik och Besara. I en 4-2-3-1-uppställning, skulle Gregg kunna tänkas spela med Nik och Tranberg och Besara som offensiv mitt. Om jag får spekulera, så tror jag att Gregg väljer att spela med samma centrala mittfältare som senast. Men, men, jag är långt ifrån säker. Det som händer i el americanos huvud, vet endast el americano och, möjligen, el Banda.

Adelstam laddar. Dock inget mål denna gång!

Om det nu blir två anfallare mot Varberg, är känslan att Gregg, efter Adelstams ganska pigga inhopp, kommer att välja de anfallare som tillsammans startade mot Ljungskile. Eftersom Schuler var ganska anonym och Sinan inte verkar helt laddad på träningarna, så känns det som om det blir Adelstam bredvid Sundin. Men, men, "vem vet, inte du. Vem vet, inte jag. Vi vet ingenting du, vi vet inget idag".

Efter träningen tog Kennedy lång tid på sig att prata med mig om allt möjligt, och hans roll som pådrivare i laget framkom allt tydligare; både under vårt snack och under träningen. Rollen som ansiktet utåt gentemot oss fans, någon slags ambassadör, har han också tagit på sig. Han tar sig verkligen tid att prata med oss supportrar, och det var mycket intressant att höra hans tankar om laget. Han pratade bland annat om sig själv när han var 18 år och hur stort det var när han började träna med a-laget.