På återbesök på Årstas alltjämt risiga gräsmatta. Det känns faktiskt sådär att gräsmattan inte är i bättre kondition. Ni kan se på bilderna från träningen att den är allt annat än jämn. Dessbättre att Söderstadions gräsmatta uppvisar en helt annan lyster än träningsplanen. Mattan mot AFF var klart godkänd för årstiden, och det ska bli spännande att se vad ytterligare knappa tre veckors vila har betytt för gräsmattan. Hur som helst, vi var nog en sisådär 25-30 personer som beskådade de grönvitas träning denna lite småkyliga försommardag. En av besökarna var nyss hemkommen från Thailand. Bra jobbat, säger jag...
Det gråklädda laget inledde med snabbhetstävlingar, där spelarna var indelade i fem olika lag positionerade mitt emot varandra. De skulle först så snabbt som möjligt springa fram och tillbaka utan boll, och det lag som var tjoade högst; mest framgångsrikt, med andra ord; var Baggios. Sedan körde de samma övning med boll, också det intensivt, och vad det verkade så stod lag Baggio återigen för segermelodin. Som jag skrev vid åtskilliga tillfällen förra åren, så har ju Gregg fört in ett tävlingsmoment i så gott som varje uppvärmnings- samt småmålsövning. Beträffande den senare övningen, så bokförs alltid resultaten i varenda match, så att det ska bli så matchlikt och tillspetsat som möjligt. Poängräkningen bidrar även till att spelarna ger det lilla extra i varje närkamp, eftersom målskillnad, vilket var fallet för ett par veckor sedan, kan fälla avgörandet och skilja en förstaplacering från en andra-. Att få in en vinnarinstinkt på träningarna, överförs förhoppningsvis, med undantag för matchen mot FFF, till matcherna. Krigarinstinkten måste vara med i samtliga av de återstående matcherna för att en uppflyttning ska kunna bli aktuell.
Efter uppvärmningen var det tvåmålsspel för hela slanten, och det var kul att se två såpass skickliga elvor ställas mot varandra. Det byttes emellertid lite västar här och där, men man kunde ana vilken startelva firma Gregg och Banda tänkt ställa på banan i matchen mot skåningarna. Junioren Ludzik var även med och han spelade mittback med den äran, det är kul att han tar för sig mot sina överåriga medspelare. Mikael Rynell imponerade på mig, och det är helt klart att killen har fått ett stärkt självförtroende sedan sitt inhopp mot AFF; bra arbetsinsats och passningar från hans fötter. Nahir Besara slog en hel del fina djupledsbollar till Erik Sundin, som förvaltade lägena hyfsat väl. Den förra levererade en uppsjö fina passningar till sina motståndare, och det roliga var att han hela tiden hade fler alternativ än det till Sundin att slå. Rynell, CC, Lallet och Timisela var hela tiden spelbara när Nahir fick bollen. En annan spelare som utmärkte sig var BB, han hade verkligen spring i benen, och var vid åtskilliga tillfällen med och förstärkte offensiven. Han är redo vilken match som helst!
Tydligt under träningen är att vi har 20 utespelare som håller hög klass, och det känns tryggt att laget inte kommer att vara lika skadekänsligt under detta år jämfört med det föregående. Vi har väldigt fina kantspelare i Kennedy, Lincan, CC, Rynell och Lallet, och det känns knappt som någon försämring när byten genomförs på dessa positioner. Likadant på det centrala mittfältet, där för närvarande Baggio, Nik och Besara huserar, har vi också god täckning i form av Tranberg och Castro. Därtill kan även Kennedy och Rynell placeras i mittens rike. Anfallsmässigt är det välbefolkat, i synnerhet om vi väljer att spela med en enda spelare på topp. Är Sundin indisponibel kommer Schuler, Castro, Adelstam eller Sinan in och ersätter, och om alla dessa spelare har hög svansföring, innebär det inte någon direkt försvagning. Just denna "detalj", bredden, är det som kan vara skillnaden mellan en fjärde- och en andraplacering, och troligen kommer nästan varje spelare i truppen under någon match figurera i startelvan.
Imorgon antar jag att det i vanlig ordning är stängd träning på Söderstadion. Väl mött på måndag, med andra ord!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar