söndag 14 april 2013

Hemmapremiär, för sista gången på anrika Sös

Söndag den 14 april 2013, ett på många sätt historiskt datum...

Idag är både en glädjens och en sorgens dag. Det är alltid en fantastisk upplevelse med hemmapremiärer, stämningen, sången, tåget, bengalerna, stämningen igen, det uppsluppna men samtidigt lite nervösa humöret, all öl och annat som dricks, etc.. Jag blir lika stolt varje gång jag ser de fina bilderna över den grönvita marscherande truppen precis innan tåget sätts igång samt när man står på toppen av Skanstullsbron. Från bron får man en härlig vy, både bakåt och framåt, och då får man känslan av att alla människor på jordklotet är bajare. Nåväl, så många kanske vi inte är... Att få höra "Just idag är jag stark" för första gången på riktigt är också en mäktig upplevelse, sången blir alltid högre, eftersom det har funnits ett uppdämt behov att få sjunga ut dessa toner. Till och med en av mina kompisar, vi kallar honom "Mustaschen", klämmer i riktigt högt i sången då!



Samtidigt är det även en sorgens dag; för sista gången i världshistorien, om nu inte Peabs bygge rasar ihop helt och hållet med anledning av felbygge, kommer vi att bevittna en hemmapremiär på arenan som vi har spelat fotboll på sedan 1966 (egentligen 1967). Det är inte så att vi blir hemlösa på något sätt, men jag känner mig ändå lite orolig inför vårt byte av arena; kommer vi att kunna skapa samma härliga atmosfär eller är flytten en inledning på en ny era som kommer att innebära en liknande atmosfär likt det som ofta erbjuds på multifunktionella arenor som det finns så många av i övriga Europa? Frågetecknen är många, och det är upp till oss att bevisa att vår supporterkultur inte låter oss påverkas, i alla fall inte negativt, av ett inträde i den "moderna (ar)eran".

Matchen då? Trots vår premiärmarsch med alla dess trevliga inslag, så är det ändå det som händer mellan kl. 14.00 och 16.00 som är det mest betydelsefulla. Vi måste ta med oss tre poäng. Punkt slut! Laget ska, med hjälp av de 12 000 åskådarna på läktarna, sätta skräck i laget med det metropolitiska namnet Finnvedsvallen på sin arena. Vi ska dominera varenda minut av matchen, motståndarna ska inte få en lugn stund. Tempot måste skruvas upp ett antal nivåer jämfört med bortapremiären, då de 3 000 tillresta fansen fick se ett Bajen iklädda promenadtofflor. Bajen ska spela med en självklarhet och ett självförtroende likt ett lag som har tippats i toppen av Superduperettan, och alla spelare måste bidra till detta. Rörelse mot ett förmodat defensivt lag (även om Värnamo är spelskickligt) är A och O i en sådan match.

Jag vill se en ordinarie högerback, jag hoppas att experimentet med Nik tog slut efter premiärmatchen mot LSK. Han ska spela centralt på mittfältet. Jag hoppas alltså att Billy B eller Timisela är i speldugligt skick. Beträffande Max är det locket på, det är inte mycket som sipprar ut från Greggs, till synes, vattentäta bägare. Det enda undantaget är väl den amerikanska tidning som veckan före bortapremiären dök upp på en träning och, tvärtemot Greggs instruktioner, publicerade en bild på lagets taktiktavla. Därav hemlighetsmakeriet och "ändra-träningsplats-i-sista-sekund-spelet" denna vecka. Det har inte varit lätt för oss att hålla koll på detta, eftersom vissa spelare sagt att de inte får avslöja var laget ska träna.

På mittfältet lär CC göra entré efter den något förvirrade situationen kring hans spelarhandlingar. Jag hoppas att han blir motiverad, och inte skräckslagen, av den stämning som kommer att råda. I mitten är Besara given, samtidigt som det är hugget som stucket mellan Nik och Baggio. Gregg har en stor tilltro till båda spelare, och det är tydligt att han vill ha båda på plan samtidigt, men dessa ska husera på mittfältet, ingen annan stans. Beträffande Besara, hoppas jag att han får fart på fötter och huvud, och att han vågar vända med bollen, så att han riktar blickarna framåt, istället för att spela bakåt eller i sidled. Med sina känsliga instick kan han hitta både yttermittfältarna och anfallarna med fina passningar. Hoppas bara att de förvaltas också...

Längst fram, får nog Mattias chansen bredvid Erik. Detta är den tilltänkta konstellationen från det ögonblick Erik anlände till oss, och Gregg kommer nog inte låta några halvtaskiga träningsmatcher samt en taskig bortapremiär ändra på detta. I alla fall inte idag. Det skulle i så fall vara ett indirekt underkännande mot sin egen känsla i fallet Mattias kontra Schuler. Ett par matcher till lär skåningen nog få på sig att visa att han är värd en plats i startelvan. Och, som jag skrev igår, vissa spelare är mer trögstartade än andra, och behöver mer tid på sig att komma in i det hela. Mattias är en sådan spelare. Erik får gärna visa de andra vägen med ett uppoffrande spel djupled.


Mot Medborgarplatsen... Mot tre poäng... Mot Allsvenskan!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar