Hammarby har precis spelat 1-1 mot det bottentippade laget Värnamo; och detta med spelare som Timisela (f.d. holländska Eredivise), Guldborg, Kennedy (legend och proffs i nio år), Nik (kanadensisk landslagsman) och Sundin (f.d. spelare i guldlaget från Helsingborg 2011). Underkänt, bortkastade poäng, krampaktigt, uselt; ja, vad ni nu vill kalla det. Med ett sådant lag på banan, ska vi inte kunna slarva bort två poäng. Inte mot Värnamo hemma, inte mot något lag i vår hemmaborg.
Dagen hade börjat lite halvknackigt för mig och Stenblom; jag hade glömt batteriet till kameran, han hade glömt matchbiljetten. Tack vare Steffe, fick vi tag på dem inom en timme då han hade vänligheten att hämta upp både biljett och batteri av våra sambos i Sköndal. Med batteri och biljett i hand, kunde uppladdningen fortsätta i oförminskad skala; öl, vimmel, snack och en hel del fotografering.
Åter till matchen... Gregg hade (felaktigt, enligt mig) valt att placera Besara på bänken i ett, i alla fall under den första halvleken, skräckslaget Bajen. Spelet var krampaktigt, och vi skapade egentligen ingenting av värde. Värnamo kunde, efter en riktig bjudning av Timisela, göra 1-0 genom Pär Cederqvist. Den enda spelaren som man egentligt känner igen från laget i de djupa skogarna. Dessförinnan och därefter, hade Bajen haft förbaskat svårt att skapa några vettiga lägen; ett par halvchanser är väl det enda man kan minnas. Man kan lugnt säg att Figges "sista-minuten-kvittering" räddade ansiktet på de grönvita spelarna innan domaren blåste av för vila. Laget slapp att bli utvisslat av de drygt 11 700 supportrarna. Publiksiffran skulle för övrigt ha varit åtminstone 1 000 åskådare högre om man hade kunnat flytta avspärrningen ytterligare tio meter mot den södra läktaren. Skandal att 85 personer får uppta en yta avsedd för 1 000 personer. 915 personer som bara hade trånat efter en biljett, fick se meddelandet "utsålt" framför pannan... Tacka vet jag Ängelholm, som i Kennedys comebackmatch, skänkte sina platser till oss.
I den andra halvleken spelade Bajen klart bättre, och man tog tag i taktpinnen nästan omgående. Tyvärr kunde inte övertaget förvaltas i mål; två tokheta chanser skapades, en av Monday på nick och en av Castro på skott från åtta meter. I den andra halvleken spelade Bajen klart bättre, och man tog tag i taktpinnen nästan omgående. Tyvärr kunde inte övertaget förvaltas i mål; två tokheta chanser skapades, en av Monday på nick och en av Castro på skott från åtta meter. Positivt är att Kennedy tog tag i spelet, och att han från sin kant såg till att skapa ett par tillfällen som kunde ha renderat i ett hemmamål. Speciellt ett läge, där mister K. på ett mycket fint sätt spelade in bollen. Dessvärre missade samtliga tre spelare som befann sig i boxen bollen; tripp, trapp, trull, kändes det som. Spelövertagen intensifierades efter det att Värnamo fick en utvisning med ungefär halva halvleken kvar att spela. Att vi skulle göra mål, kändes inte självklart. Däremot, att vi inte skulle släppa in något, kändes mer och mer naturligt. Trots vårt stora spelövertag, lyckades ni inte sätta dit bollen, och när Castro i ganska öppet läge, i den 85:e minuten, sköt utanför kände jag helt sonika ”det blir inga fler mål för oss idag. Det kommer att sluta 1-1”. Mycket riktigt, oavgjort. Oavgjort mot Värnamo. Oavgjort mot bottentippade Värnamo. Oavgjort mot bottentippade Värnamo på vår hemmaplan. Sug på det, kära vänner.
Nästa vecka hoppas jag att det exallsvenska laget från gnällbältet får sota för den grönvita frustrationen...
Mer analys senare under veckan; måste låta denna minst sagt tveksamma insats sjunka in lite först! Tack alla underbara åskådare, som gjorde sitt bästa för att förgylla dagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar